fredag 8 mars 2024

Ränteavdragen i Sverige kostar miljarder

Ränteavdrag är en kostsam del av den svenska skattepolitiken och påverkar både privatpersoner och statens ekonomi. Det kan diskuteras hur vettigt det är att staten sponsrar en förtida konsumtion och därmed driver upp densamma. Samtidigt sätts låntagarna i skuld vilket binder upp deras framtida konsumtionsutrymme. Till sist är det en banksektor som indirekt gynnas då de tack vare de expanderande lånen hos privatpersoner hanterar ett betydande räntenetto. Som vi de senaste åren noterat är det en tämligen lukrativ hantering. Är det möjligen dags för en avveckling av denna onödiga statliga utgift till förmån för en välbehövlig satsning på välfärdssektorn?


Nedan följer en tabell som visar ränteavdragets kostnad per de senaste 4 åren :

År Ränteavdragets Kostnad (miljoner SEK) % av Statsbudgeten

2020 45 000 1,2 %

2021 48 500 1,3 %

2022 51 200 1,4 %

2023 54 000 1,5 %

Som vi kan se har ränteavdragen utgjort en betydande del av statens utgifter under dessa år. Det kan låta lite med någon procent men om vi sätter det i jämförelse med kommun och landstings förfrågan om 20 miljarder och de 6 miljarder de nyss lovats så kan var och en se att det skulle innebära ett betydande tillskott. Vi kanske då skulle slippa de eviga nedskärningarna och återfå den välfärd vi en gång hade innan de årliga nerdragningarna påbörjades? Till sist för den som uppbär dessa bidrag till lånebördan: OM vi tar bort ränteavdragen minskar inflationstrycket och därmed kan Riksbanken sänka räntan motsvarande det bidrag som nu utbetalas, dvs som privatperson skulle det bli en marginell förändring. Den stora förloraren på sikt är banksektorn som inte längre skulle kunna vidmakthålla samma räntenetto. Men med tanke på de vinster i form av bättre välfärd som kommer alla till del och de jobb som där kunde skapas eller bevaras tycker jag det är en enkel slutsats som vår politikerkår borde anamma i det snaraste.

Vad är ränteavdrag?

Ränteavdrag är en möjlighet för privatpersoner att dra av en del av sina räntekostnader från sin inkomstdeklaration. Detta gäller för olika typer av lån, inklusive bolån, privatlån och snabblån. Avdragets storlek:

Enligt gällande skatteregler kan du göra ränteavdrag med 30 procent av beloppet på räntekostnader upp till 100 000 kronor under ett inkomstår. Om dina räntekostnader är högre än 100 000 kronor, minskas ränteavdraget till 21 procent på den del som överstiger detta belopp. 

torsdag 14 februari 2013

Lite privatekonomiska funderingar

Länge sedan sist men nu en högst privatekonomisk analys. Såsom husägare har jag konstaterat att bankerna har gjort husägarna en otjänst de senaste decennierna efter låneavregleringen 1985. Bankerna kan ju som bekant "skapa" pengar genom att låna ut dem (de skapar då en skuld till banken (= tillgång) och delar ut helt enkelt ut pengarna till låntagaren. De behöver alltså inte som du och jag först skaffa pengarna för att sen kunna låna ut dem. Det kombinerat med att de tjänar pengar på att låna ut pengar gör att bankerna har allt att vinna på en ökad utlåning.
Nå, vad kan då bankerna låna ut till? Givetvis privatkonsumtion - konsumera nu och betala sen (+ränta..) men det är trots allt inte så mycket pengar. Sen kan de låna ut till företag som behöver investera. Men den stora högen lån vi har i Sverige ligger i huslån. Hur kommer det sig då att priserna gått upp så mycket? Jo det är enkelt att förstå - om du och jag båda vill ha ett hus och vi vardera har en banktjänsteman som säger: "du får låna en miljon" så kan vi båda bjuda det vi har + en miljon. Hade banken inte lånat ut hade inte priset på huset trissats upp lika högt. Kombinera denna funktion med att bankerna släpper på amorteringskraven vilket skiljer oss från de flesta länder i Europa, normalt betalar man av sina skulder..

"Över hälften av storbankernas lån är i dag amorteringsfria. Enligt SCB betalar i genomsnitt en bostadsrättslåntagare 0,85 procent av lånet per år. För villaägarna ligger det på 1,4 procent. Det betyder att det tar 125 år för en bostadsrättsinnehavare att betala av sitt lån."

Det betyder alltså att du som skall betala bara behöver betala räntan inte amorteringen (vilken ju banken så länge du snällt betalar räntan och löser lånet när du flyttar inte har något emot då det innebär att lånebeloppet och därmed räntan inte minskar..). Sen då till hur folk resonerar idag. Husköpare Anadersson - Hmm vill ha det där huset o nu när jag slipper betala 5000:- i amortering så har jag ju 5000 till jag kan betala i ränta vilket gör att jag kan ta en miljon till i lån och därmed bjuda över den andre som också vill ha huset.. Låneexpansion..
Huspriser vs konsumentpriser - Tack bankerna för det!
Vi kan väl i förbigående nämna att även staten gjort sitt till genom att sänka skatten för de värdeuppblåsta villorna (de billiga husen slår inte i taket..) och dessutom konsekvent betalat minst 30% av lånen till banken genom ränteavdraget. Fundera på om du som maxad låntagare verkligen hade lånat lika mycket om din räntekostnad per månad varit 43% högre vilket varit effekten om inte staten sponsrat din lånekonsumtion med ränteavdraget. Jaså inte det? :)

Nog om bankerna, det finns ju andra kostnader med. Uppvärmningen med monopoliserad fjärrvärme? Elleveranser med monopoliserad nätleverantör? Även här finns det tråkigheter som ju antyds genom att man vet att monopol tenderar att inom privat verksamhet leda till överprissättning. Men vad - privat? Ja, för inom offentligt drivna monopol så finns det nämligen möjligheten att göra något åt det och de granskas dessutom flitigt av journalister genom att de omfattas av offentlighetsprincipen. Det innebär inte att det inte finns fel där men som sagt, de går att lösa genom demokratisk påverkan. Försök samma sak med din nätleverantör om det är en privat firma om du vill och se hur mycket de bryr sig om att de förlorar din röst..
 Men i vilket fall, blomsterlökarna jag tryckte ner i höstas kunde jag välja vart jag köpte dem och de var trots gammal historia med tulpaner riktigt billiga. Fönstren jag köpte var också bra, visserligen inte billigast i världen (kinesisk pvc slår väl allt) men där kunde jag i iallafall få en jäkligt bra service i samband med mitt köp och fönsterval - Tack Bygglagret ni är bäst!. Dessutom gillade jag att gräsmattan, alldeles gratis förutom svett blod och tårar, blivit mossriven och faktiskt ser ofantligt mycket bättre ut än den misär den gav sken av vid förra årets början. Lånefest i Sverige Mer på SCB

måndag 27 augusti 2012

PA Resources - en kurspåverkan

Jag har på sistone börjat intressera mig för bolaget PA Resources.
Jag hittade det då dess aktie låg bland de aktier som rört sig mest i värde på avanzas lista (börshandlade aktier). Då det alltid är intressant med papper som har stora rörelser om man är intresserad av hävstångsinstrument som warranter/optioner eller helt enkelt snabba vinster och för den delen även hög risk så började jag titta närmare på värdering mm. Efter att ha följt bolaget ett tag så noterade jag att det finns en historik av dåligt uppfyllda prognoser vilket skapat dåligt förtroende för bolagets egna utsagor - vilket nu dock är åtgärdat genom att den nuvarande ledningen inte kommer med några prognoser de inte kan hålla och även har skurit ner på glädjeprognoser. Troligen är det en följd av ett VD byte till den uppenbarligen mer nedtonade Bo Askvik som verkar ha en mer kameral inställning till företagets prognoser och pressreleaser.
Dock så var det något som hände förra veckan som fick mig att lyfta på ett ögonbryn eller två. Bolaget (PA) släppte sin halvårsrapport, den mottogs väl av analytikerna och var i princip som förväntat. Det resulterade bland annat i två förbättrade rekommendationer för aktien.
"SEB Enskilda har höjt rekommendationen på PA Resources från sälj till behåll, med oförändrad riktkurs 1:33 kronor."
samt: "Pareto Öhman höjer riktkursen för PA Resources till 1:70 kronor, från tidigare 1:60 i kölvattnet av bolagets halvårsrapport. Samtidigt upprepas rekommendationen behåll. Det framgår av en dagsfärsk analys."
Dessutom går Bo Askevik ut och adresserar ett kvarvarande frågetecken, nämligen företagets skuldbörda i ett eget pressmeddelande:
PA Resources siktar på att nå en långsiktig finansieringslösning under det fjärde kvartalet. Det uppger oljebolagets vd Bo Askvik till Nyhetsbyrån Direkt. Lösningen ska bestå av ett utfarmningsavtal gällande det tunisiska Zarat-fältet och belåning av Aseng-fältet i Ekvatorialguinea. "Aseng-fältet skulle vara aktuellt för en bankfinansiering. Det vill säga en större reservbaserad lånefacilitet med Aseng-fältet som säkerhet. Det skulle kunna beskrivas som ett huvudspår", säger Bo Askvik. Tillsammans med ett utfarmningsavtal kring Zaratfältet skulle det kunna trygga PA Resources finansiella behov, enligt vd. "En lösning kring Aseng och Zarat skulle kunna lösa hela vårt finansieringsbehov och då faller spåret bort om att plock a in nya pengar genom obligationer eller aktier". Är det ert huvudspår och när kan det sjösättas? "Det kan beskrivas som ett huvudspår och vi siktar på att nå en lösning före årsskiftet, under det fjärde kvartalet", säger Bo Askvik."
Detta tillsammans borde ha påverkat aktien en smula positivt eller inte påverkat den alls. Det var dock inte det som hände för.. Det kom en dubbelsmash mot aktievärdet. Mer i nästa inlägg om PA resources.

måndag 18 april 2011

Johan Af Donner får straffrabatt - trovärdighetsproblem

Det är skönt att se att straffsatsen står fast för Johan Af Donner trots hans överklagande i hopp om lägre dom i hovrätten. Beklagligt är möjligen att det inte avgjorts genom ett avslag på överklagan då resultatet i form av straff förutom diverse kommentarer och motiveringar är det samma - 5års fängelse. (numera är det även fastslaget att han var en mutkolv - grovt mutbrott ingick i straffmotiveringen)
Själva överklagandet kostade oss bland annat i advokatkostnader ersatta av våra skattepengar på 279000kr, tillkommer gör givetvis rättens egna kostnader.


Det som stör mig rejält i det hela är motiveringarna för straffrabatten Johan får på ett år - ner från 6år till 5 år.
"Men, fortsätter hovrätten, så finns det anledning att sänka straffet till fem år, samma som i tingsrätten alltså, eftersom Af Donner förlorat sitt jobb, fått näringsförbud och att han avser att göra rätt för sig gentemot Röda Korset och Cancerfonden." För det första - varför skall han få rabatt på straffet för att han blir av med jobbet? Skall A-kasse-fuskare få avdrag på straffet när de blir av med A-kassan, djurmisshandlare när de får djurhållningsförbud - Löjligt! För det andra - Johan avser göra rätt för sig - Jamen hallå(!) - här är mannen som just svindlat en välgörenhetsorganisation under 10 år. Men jag gissar att den strafflindringen kan ges till samtliga dömda då bara de säger att de avser att göra rätt för sig, för sämre trovärdighet än Johan har i det här fallet kan man ju knappast ha. Nej, för den halvmiljonen skattepengar kunde vi åtminstone fått en 20%-ig tillväxt på straffet och sluppit den straffrabatten med dålig motivering.

Skrivet om domenVA | DM | Förra inlägget om Johan af Donner | AF

Även en helt annan Donner i Finska riksdagen är på fallrepet..
Jörn Donner i DN

tisdag 29 mars 2011

Johan af Donner har ingen skam i kroppen

Johan av Donner
Johan af DonnerBildkälla:Resume

Jag läser om Johans senaste turer i bla Resume. Ett par saker är en smula irriterande. För det första givetvis Johan av Donners totala avsaknad på moral. Efter en karriär där han tidigare uppvisat sina sämre sidor med tveksamma examina och svårigheter att få tidigare arbetsgivare att säga något gott om honom vad gäller penninghantering lyckas han få ett relativt välbetalt jobb på en organisation som faktiskt försöker göra något gott för mänskligheten. Kan då en människa som Johan då präglas av detta och hjälpa till att jobba för en bättre värld? Nej, självklart inte - istället väljer han att på ett intrikat sätt att svindla pengar av välgörenhetsorganisationen. Med ledning av hans uppvisade moral så - hade han kunnat tjäna snabba pengar på att sparka på uteliggare mot provision hade han med stor sannolikhet tackat ja till det extraknäcket.. Men inte nog med det, han har utfört en del av penningsvindlerierna via sin frus, Eva Kaisa Josefsson af Donner, bolag Tempranillo Design & Inredning AB och nu försöker han få tillbaka inbetalade momspengar i hopp om att de skall stanna hos frun (de har numera skiljd ekonomi..) och därmed inte kunna betalas ut till de fordringsägare som tar Johans pengar. Lite märkligt dock att inte Eva Kaisa inte dras in - om det var hennes bolag så borde hon i form av ägare och styrelseordförande krävas på styrelseansvar. Det är ju som bekant inte ok att äga och styra ett bolag som ägnar sig åt ekonomisk brottslighet.
Beata af Donner
Bildkälla:Stureplan.se
Beata af Donner


Tråkigt också för dottern Beata af Donner att bli indragen. Men man kan ju också undra varför hon inte reagerar när hon förses med ett kort där hon kan disponera upp till 40000kr per månad av sin far Rödakorsarbetaren af Donner?



Sen kan man ju undra om sonen Malcolm af Donner idag är så stolt som han var dagen när pappa Johan var på privatskolan Lundsberg (japp prinsens skola - 180000kr/år) och föreläste om etik och moral. Men Lundsberg är ju som de själva säger - "en totalupplevelse som skiljer sig från den traditionella skolvärldens" - skillnaden kanske ligger i hur man uppfattar moral?

Nå, nog om af Donner skandalen. Jag vill också passa på och passa på och påpeka att journalisterna som skriver idag blir allt sämre på faktakoll. De är ju trots allt anställda för att förmedla nyheter och fakta inte gissningar och svepande påståenden som styckena ovanför givetvis kan anses vara. I Resumes artikel anges hustruns bolag vara likviderat och heta Tempranillo AB - jag undrar om Svensk Fastighetsförmedling blir glada över den kopplingen de får till Johan? Bolaget frun ägde är ju givetvis: Tempranillo Design & Inredning AB

Källor: Resume - AF - DN