Ränteavdragen i Sverige kostar miljarder

Ränteavdrag är en kostsam del av den svenska skattepolitiken och påverkar både privatpersoner och statens ekonomi. Det kan diskuteras hur vettigt det är att staten sponsrar en förtida konsumtion och därmed driver upp densamma. Samtidigt sätts låntagarna i skuld vilket binder upp deras framtida konsumtionsutrymme. Till sist är det en banksektor som indirekt gynnas då de tack vare de expanderande lånen hos privatpersoner hanterar ett betydande räntenetto. Som vi de senaste åren noterat är det en tämligen lukrativ hantering. Är det möjligen dags för en avveckling av denna onödiga statliga utgift till förmån för en välbehövlig satsning på välfärdssektorn?

Nedan följer en tabell som visar ränteavdragets kostnad per de senaste 4 åren :

År Ränteavdragets Kostnad (miljoner SEK) % av Statsbudgeten

2020 45 000 1,2 %

2021 48 500 1,3 %

2022 51 200 1,4 %

2023 54 000 1,5 %

Som vi kan se har ränteavdragen utgjort en betydande del av statens utgifter under dessa år. Det kan låta lite med någon procent men om vi sätter det i jämförelse med kommun och landstings förfrågan om 20 miljarder och de 6 miljarder de nyss lovats så kan var och en se att det skulle innebära ett betydande tillskott. Vi kanske då skulle slippa de eviga nedskärningarna och återfå den välfärd vi en gång hade innan de årliga nerdragningarna påbörjades? Till sist för den som uppbär dessa bidrag till lånebördan: OM vi tar bort ränteavdragen minskar inflationstrycket och därmed kan Riksbanken sänka räntan motsvarande det bidrag som nu utbetalas, dvs som privatperson skulle det bli en marginell förändring. Den stora förloraren på sikt är banksektorn som inte längre skulle kunna vidmakthålla samma räntenetto. Men med tanke på de vinster i form av bättre välfärd som kommer alla till del och de jobb som där kunde skapas eller bevaras tycker jag det är en enkel slutsats som vår politikerkår borde anamma i det snaraste.

Vad är ränteavdrag?

Ränteavdrag är en möjlighet för privatpersoner att dra av en del av sina räntekostnader från sin inkomstdeklaration. Detta gäller för olika typer av lån, inklusive bolån, privatlån och snabblån. Avdragets storlek:

Enligt gällande skatteregler kan du göra ränteavdrag med 30 procent av beloppet på räntekostnader upp till 100 000 kronor under ett inkomstår. Om dina räntekostnader är högre än 100 000 kronor, minskas ränteavdraget till 21 procent på den del som överstiger detta belopp. 

Lite privatekonomiska funderingar

Länge sedan sist men nu en högst privatekonomisk analys. Såsom husägare har jag konstaterat att bankerna har gjort husägarna en otjänst de senaste decennierna efter låneavregleringen 1985. Bankerna kan ju som bekant "skapa" pengar genom att låna ut dem (de skapar då en skuld till banken (= tillgång) och delar ut helt enkelt ut pengarna till låntagaren. De behöver alltså inte som du och jag först skaffa pengarna för att sen kunna låna ut dem. Det kombinerat med att de tjänar pengar på att låna ut pengar gör att bankerna har allt att vinna på en ökad utlåning.
Nå, vad kan då bankerna låna ut till? Givetvis privatkonsumtion - konsumera nu och betala sen (+ränta..) men det är trots allt inte så mycket pengar. Sen kan de låna ut till företag som behöver investera. Men den stora högen lån vi har i Sverige ligger i huslån. Hur kommer det sig då att priserna gått upp så mycket? Jo det är enkelt att förstå - om du och jag båda vill ha ett hus och vi vardera har en banktjänsteman som säger: "du får låna en miljon" så kan vi båda bjuda det vi har + en miljon. Hade banken inte lånat ut hade inte priset på huset trissats upp lika högt. Kombinera denna funktion med att bankerna släpper på amorteringskraven vilket skiljer oss från de flesta länder i Europa, normalt betalar man av sina skulder..

"Över hälften av storbankernas lån är i dag amorteringsfria. Enligt SCB betalar i genomsnitt en bostadsrättslåntagare 0,85 procent av lånet per år. För villaägarna ligger det på 1,4 procent. Det betyder att det tar 125 år för en bostadsrättsinnehavare att betala av sitt lån."

Det betyder alltså att du som skall betala bara behöver betala räntan inte amorteringen (vilken ju banken så länge du snällt betalar räntan och löser lånet när du flyttar inte har något emot då det innebär att lånebeloppet och därmed räntan inte minskar..). Sen då till hur folk resonerar idag. Husköpare Anadersson - Hmm vill ha det där huset o nu när jag slipper betala 5000:- i amortering så har jag ju 5000 till jag kan betala i ränta vilket gör att jag kan ta en miljon till i lån och därmed bjuda över den andre som också vill ha huset.. Låneexpansion..

Huspriser vs konsumentpriser - Tack bankerna för det!

Vi kan väl i förbigående nämna att även staten gjort sitt till genom att sänka skatten för de värdeuppblåsta villorna (de billiga husen slår inte i taket..) och dessutom konsekvent betalat minst 30% av lånen till banken genom ränteavdraget. Fundera på om du som maxad låntagare verkligen hade lånat lika mycket om din räntekostnad per månad varit 43% högre vilket varit effekten om inte staten sponsrat din lånekonsumtion med ränteavdraget. Jaså inte det? :)

Nog om bankerna, det finns ju andra kostnader med. Uppvärmningen med monopoliserad fjärrvärme? Elleveranser med monopoliserad nätleverantör? Även här finns det tråkigheter som ju antyds genom att man vet att monopol tenderar att inom privat verksamhet leda till överprissättning. Men vad - privat? Ja, för inom offentligt drivna monopol så finns det nämligen möjligheten att göra något åt det och de granskas dessutom flitigt av journalister genom att de omfattas av offentlighetsprincipen. Det innebär inte att det inte finns fel där men som sagt, de går att lösa genom demokratisk påverkan. Försök samma sak med din nätleverantör om det är en privat firma om du vill och se hur mycket de bryr sig om att de förlorar din röst..
 Men i vilket fall, blomsterlökarna jag tryckte ner i höstas kunde jag välja vart jag köpte dem och de var trots gammal historia med tulpaner riktigt billiga. Fönstren jag köpte var också bra, visserligen inte billigast i världen (kinesisk pvc slår väl allt) men där kunde jag i iallafall få en jäkligt bra service i samband med mitt köp och fönsterval - Tack Bygglagret ni är bäst!. Dessutom gillade jag att gräsmattan, alldeles gratis förutom svett blod och tårar, blivit mossriven och faktiskt ser ofantligt mycket bättre ut än den misär den gav sken av vid förra årets början. Lånefest i Sverige Mer på SCB

PA Resources - en kurspåverkan

Jag har på sistone börjat intressera mig för bolaget PA Resources.

Borrigg - Aseng

Jag hittade det då dess aktie låg bland de aktier som rört sig mest i värde på avanzas lista (börshandlade aktier). Då det alltid är intressant med papper som har stora rörelser om man är intresserad av hävstångsinstrument som warranter/optioner eller helt enkelt snabba vinster och för den delen även hög risk så började jag titta närmare på värdering mm. Efter att ha följt bolaget ett tag så noterade jag att det finns en historik av dåligt uppfyllda prognoser vilket skapat dåligt förtroende för bolagets egna utsagor - vilket nu dock är åtgärdat genom att den nuvarande ledningen inte kommer med några prognoser de inte kan hålla och även har skurit ner på glädjeprognoser. Troligen är det en följd av ett VD byte till den uppenbarligen mer nedtonade Bo Askvik som verkar ha en mer kameral inställning till företagets prognoser och pressreleaser.

Bo Askvik - VD

Dock så var det något som hände förra veckan som fick mig att lyfta på ett ögonbryn eller två. Bolaget (PA) släppte sin halvårsrapport, den mottogs väl av analytikerna och var i princip som förväntat. Det resulterade bland annat i två förbättrade rekommendationer för aktien.
"SEB Enskilda har höjt rekommendationen på PA Resources från sälj till behåll, med oförändrad riktkurs 1:33 kronor."
samt: "Pareto Öhman höjer riktkursen för PA Resources till 1:70 kronor, från tidigare 1:60 i kölvattnet av bolagets halvårsrapport. Samtidigt upprepas rekommendationen behåll. Det framgår av en dagsfärsk analys."
Dessutom går Bo Askevik ut och adresserar ett kvarvarande frågetecken, nämligen företagets skuldbörda i ett eget pressmeddelande:
PA Resources siktar på att nå en långsiktig finansieringslösning under det fjärde kvartalet. Det uppger oljebolagets vd Bo Askvik till Nyhetsbyrån Direkt. Lösningen ska bestå av ett utfarmningsavtal gällande det tunisiska Zarat-fältet och belåning av Aseng-fältet i Ekvatorialguinea. "Aseng-fältet skulle vara aktuellt för en bankfinansiering. Det vill säga en större reservbaserad lånefacilitet med Aseng-fältet som säkerhet. Det skulle kunna beskrivas som ett huvudspår", säger Bo Askvik. Tillsammans med ett utfarmningsavtal kring Zaratfältet skulle det kunna trygga PA Resources finansiella behov, enligt vd. "En lösning kring Aseng och Zarat skulle kunna lösa hela vårt finansieringsbehov och då faller spåret bort om att plock a in nya pengar genom obligationer eller aktier". Är det ert huvudspår och när kan det sjösättas? "Det kan beskrivas som ett huvudspår och vi siktar på att nå en lösning före årsskiftet, under det fjärde kvartalet", säger Bo Askvik."
Detta tillsammans borde ha påverkat aktien en smula positivt eller inte påverkat den alls. Det var dock inte det som hände för.. Det kom en dubbelsmash mot aktievärdet. Mer i nästa inlägg om PA resources.

Johan Af Donner får straffrabatt - trovärdighetsproblem

Det är skönt att se att straffsatsen står fast för Johan Af Donner trots hans överklagande i hopp om lägre dom i hovrätten. Beklagligt är möjligen att det inte avgjorts genom ett avslag på överklagan då resultatet i form av straff förutom diverse kommentarer och motiveringar är det samma - 5års fängelse. (numera är det även fastslaget att han var en mutkolv - grovt mutbrott ingick i straffmotiveringen)
Själva överklagandet kostade oss bland annat i advokatkostnader ersatta av våra skattepengar på 279000kr, tillkommer gör givetvis rättens egna kostnader.

Det som stör mig rejält i det hela är motiveringarna för straffrabatten Johan får på ett år - ner från 6år till 5 år.
"Men, fortsätter hovrätten, så finns det anledning att sänka straffet till fem år, samma som i tingsrätten alltså, eftersom Af Donner förlorat sitt jobb, fått näringsförbud och att han avser att göra rätt för sig gentemot Röda Korset och Cancerfonden." För det första - varför skall han få rabatt på straffet för att han blir av med jobbet? Skall A-kasse-fuskare få avdrag på straffet när de blir av med A-kassan, djurmisshandlare när de får djurhållningsförbud - Löjligt! För det andra - Johan avser göra rätt för sig - Jamen hallå(!) - här är mannen som just svindlat en välgörenhetsorganisation under 10 år. Men jag gissar att den strafflindringen kan ges till samtliga dömda då bara de säger att de avser att göra rätt för sig, för sämre trovärdighet än Johan har i det här fallet kan man ju knappast ha. Nej, för den halvmiljonen skattepengar kunde vi åtminstone fått en 20%-ig tillväxt på straffet och sluppit den straffrabatten med dålig motivering.

Skrivet om domenVA | DM | Förra inlägget om Johan af Donner | AF

Även en helt annan Donner i Finska riksdagen är på fallrepet..
Jörn Donner i DN

Johan af Donner har ingen skam i kroppen

Johan av Donner
Bildkälla:Resume

Jag läser om Johans senaste turer i bla Resume. Ett par saker är en smula irriterande. För det första givetvis Johan av Donners totala avsaknad på moral. Efter en karriär där han tidigare uppvisat sina sämre sidor med tveksamma examina och svårigheter att få tidigare arbetsgivare att säga något gott om honom vad gäller penninghantering lyckas han få ett relativt välbetalt jobb på en organisation som faktiskt försöker göra något gott för mänskligheten. Kan då en människa som Johan då präglas av detta och hjälpa till att jobba för en bättre värld? Nej, självklart inte - istället väljer han att på ett intrikat sätt att svindla pengar av välgörenhetsorganisationen. Med ledning av hans uppvisade moral så - hade han kunnat tjäna snabba pengar på att sparka på uteliggare mot provision hade han med stor sannolikhet tackat ja till det extraknäcket.. Men inte nog med det, han har utfört en del av penningsvindlerierna via sin frus, Eva Kaisa Josefsson af Donner, bolag Tempranillo Design & Inredning AB och nu försöker han få tillbaka inbetalade momspengar i hopp om att de skall stanna hos frun (de har numera skiljd ekonomi..) och därmed inte kunna betalas ut till de fordringsägare som tar Johans pengar. Lite märkligt dock att inte Eva Kaisa inte dras in - om det var hennes bolag så borde hon i form av ägare och styrelseordförande krävas på styrelseansvar. Det är ju som bekant inte ok att äga och styra ett bolag som ägnar sig åt ekonomisk brottslighet.

Beata af Donner
Bildkälla:Stureplan.se

Tråkigt också för dottern Beata af Donner att bli indragen. Men man kan ju också undra varför hon inte reagerar när hon förses med ett kort där hon kan disponera upp till 40000kr per månad av sin far Rödakorsarbetaren af Donner?



Sen kan man ju undra om sonen Malcolm af Donner idag är så stolt som han var dagen när pappa Johan var på privatskolan Lundsberg (japp prinsens skola - 180000kr/år) och föreläste om etik och moral. Men Lundsberg är ju som de själva säger - "en totalupplevelse som skiljer sig från den traditionella skolvärldens" - skillnaden kanske ligger i hur man uppfattar moral?

Nå, nog om af Donner skandalen. Jag vill också passa på och passa på och påpeka att journalisterna som skriver idag blir allt sämre på faktakoll. De är ju trots allt anställda för att förmedla nyheter och fakta inte gissningar och svepande påståenden som styckena ovanför givetvis kan anses vara. I Resumes artikel anges hustruns bolag vara likviderat och heta Tempranillo AB - jag undrar om Svensk Fastighetsförmedling blir glada över den kopplingen de får till Johan? Bolaget frun ägde är ju givetvis: Tempranillo Design & Inredning AB

Källor: Resume - AF - DN

Men vad gör vi med pengarna?

I dagarna skrivs det om att BNP ökar med relativt sett höga tal på årsbasis. Det låter som det går bra för Sverige och svenskarna och att allt är bättre än någonsin.

Dock finns det några problem som glöms bort i den allmänna glädjeyran.
För det första BNP som mått: BNP mäter summan av varor och tjänster som konsumeras i Sverige med tillägg för export och avdrag för import. En fråga som man bör ställa sig är vad är kvaliteten på den konsumtionen? Ett par snabba exempel: Din bil går sönder - du får den lagad, lagningen påverkar BNP positivt, men om bilen inte gått sönder (bättre kvalitet på bilen, bättre väglag) hade BNP varit lägre. ÄR det bättre med sämre produkter?! Exempel två är ännu mer tydligt: Du blir sjuk pga att du inte har någon bostad och därmed far illa, vården du får är positiv för BNP, så enligt BNP måttet är det positivt att du far illa. Båda är tydliga exempel på hur oprecist BNP måttet är men eftersom kvalitetsbaserade mått är väldigt svåra att få fram används det enkelt mätta BNP dagligdags. Faran är dock om man tolkar BNP som ett mått på absolut förbättring och framgång - då är man helt fel ute.

Det andra problemet man inte skall glömma bort är fördelningen av det ekonomiska överskottet från den ökande BNP. Hade det fördelats "rättvist" hade det troligen resulterat i en större förbättring av levnadsstandarden och livsvärdet än med den ojämna fördelning vi har i Sverige och många andra länder idag. Det är nog rätt uppenbart att en höjning av de lägst avlönades inkomster med 1000kr i månaden utgör en större lyckohöjare än att en Vallenbergare lägger en miljard till på bankkontot.

Därmed inte alls att BNP ökningen skulle vara negativ tvärtom - men innehållet i den och hur den fördelas bör också diskuteras.
Källor:
VA
AV

USA vill hålla koll på din bankbok

Återigen försöker USA skärpa kontrollen över sin omvärld med hänvisning till terrorist-hotet. Att vilja ha kontroll över betalningsströmmar kan givetvis motiveras med att man vill kunna granska misstänkta personers ekonomiska transaktioner. Jag måste dock ställa mig frågan - om nu det är en bra möjlighet, varför är då USA inte intresserat av att ge Europeiska myndigheter möjligheten att göra detsamma med USA:s banker och banktransaktioner? Jag vill minnas att det inte var med Europeiska ledare utan Bush-familjen som släkten Bin laden hade ekonomiska förbindelser.
USA vill hålla koll på din bankbok
USA vill ha kontroll över Swift

Åter till vardagen Malka?

Det var ju tråkigt - en vacker uträkning om julklappar och annat föll bittert i kras när den konfronterades med måndagens kranka blekhet :)
Luftslott måste tydligen ha en fast grund och det hade tydligen inte det här:
""Vi har gjort bedömningen att de som varit i kontakt med oss inte har möjlighet att genomföra det här. Det är därför vi skriver att det saknas substans bakom det aktuella erbjudandet", säger Sven-Erik Zachrisson."
Sven-Erik om Malka i VA

Men VD i Malka signalerar att det inte bara är luft utan åtminstone ett sandslott. Det var intressenter, det finns fler intressenter och Malka kan även tänka sig en nyemission(?). Jag som tyckte Maks var en stabil fåordig herre som bara levererade resultat och inte ord. Jag får nog ta tillbaka det, för här är det just bara ord, än så länge. Maks Grinfeld om Malka i DI
Och min affär? Jag sålde tillomed under toppen idag, dvs på 20 öre. Det gav mig en tusenlapp och med avdrag för ett sammanlagt courtage på 27 kronor och skatt så räckte det för att delbetala lördagens övningar på krogen. tur att jag inte firade med Champagne :)
Nå, jag tror fortfarande på M&M (Maks och Malka) men räknar med ett återtåg till 17-18 öre på kort sikt. Vad tror ni?

Malka Oil - ett klipp?

Det är ju trevligt att se när en högrisksatsning får utdelning, eller iallafall ser ut att få utdelning. Jag har suttit på Malka ett tag och utökade mitt innehav en smula rätt nyligen till 50000st med ett snittpris 18 öre så det är ju ingen jätteinvestering. Men å andra sidan har ju inte Malka varit något bolag som haft världens enklaste värdering att göra då det varit stor osäkerhet, både med beväpnade övertag av oljefält och rejäla styrelsebyten. Dock så känns det som att rapporteringen det senaste haft en mer seriös framtoning då den krasst sett gått ut på att rapportera framsteg som gjort med pipelinen och det har även varit historiska siffror i form av vad som producerats per månad. Detta efter den nye VD:n Maks Grinfeld tog över efter Fredrik Svinhufvud. Dock får man väl säga till Fredriks försvar att sistsen nog inte var så lätt med de ägarintressena som fanns framförallt i dotterbolagen.
Nu är ju inget ännu bekräftat men Di rapporterar om uppgifter på bud på Malka värt 33,48 öre per aktie det skulle ge en nätt vinst på (33,48-18/100)*50000*0,7=5418kr och till på köpet 2322kr till vår offentliga sektor via skattsedeln eftersom jag inte lagt det här i någon kapitalförsäkring. Inte så jag kan dra mig tillbaka direkt men 5000kr räcker ju till en julklapp eller två :)
Mer spekulationer om budet i VA och här en analys som pekar på att det inte är Alliance Oil utan asiatiska intressen bakom ett eventuellt bud.
Ett alternativt skeende skulle ju givetvis kunna vara en dålig nyhet, inte helt otroligt med tanke på Malkas oroliga historik. Jag får väl be "finansgudarna" om tur i det här fallet.
Företagets hemsida: Malka Oil

Är ökad valfrihet bättre?

Jag började söndagsmorgonen med frukost och bland annat GP i den vid frukosten definitivt skönare pappersupplagan. I vilket fall, bland det som intresserade mig fanns en artikel om tjänstepensioner.
Rubriken ”Svårt välja fel tjänstepension” (i onlineversionen ”Lätt välja tjänstepension”) var lite lustig med tanke på att redan i första stycket refereras till en undersökning AMF pension gjort som gett svaret att endast 15% av de privatanställda arbetarna anser sig ha tillräcklig kunskap för att kunna göra ett val. Men med en föräldraanstruken stil så lugnar Anna Björe i nästa andetag och berättar att det inte är så svårt man kan tro. Nej, det måste ju vara så att arbetarnas känsla är fel och det bara beror på att de är oinformerade och bara de får rätt information blir ekonomins sammanhang och utveckling på en sisådär 40 års sikt klara och begripliga. Tröttsamt tycker jag att det är så lätt att bara skriva så och inte istället fundera över om det uppställda valet kanske inte är önskvärt för de som tvingas till det.
Varför inte erbjudas att slippa valet mer aktivt? Vad har vi det gemensamma till om inte bland annat att förenkla våra liv? Det kanske är fler än jag som tycker att el, telefon, pensionen, mm mycket väl kan ordnas på ett kollektivt sätt? Tänk om jag istället kunde få ägna mig åt val som betyder något för mig t.ex. de som har med mänskliga relationer - familj, vänner och resten av mänskligheten också för den delen. Mindre tid åt det ekonomiska förvaltandet och köpandet och mer till det som ger värden man minns på kvällen innan man somnar och morgonen när man vaknar. För inte är väl jag unik i tanken att mänskliga möten är viktigare än ekonomiska val? En skrämmande tanke!

Artikeln som förklarar för de mindre vetande finner du här!
Pressmeddelande om AMF undersökningen finner du bland annat här.

Ericsson anställer 6000!

För ett företag som aktivt arbetat med att skära ned sin personalstyrka och lyckats mycket väl de senaste åren är det onekligen omvälvande att anställa 6000 nya på ett bräde. Det är ett av resultaten av den senaste i raden av storaffärer Ericsson gjort. Ericsson har tecknat avtal med Sprint att ta över det dagliga ansvaret för och drift, aktivering av tjänster i, och underhåll av de Sprintägda CDMA- och iDEN-näten samt det fasta nätet. Det ursprungligen svenskägda Ericsson kommer även att optimera amerikanska Sprints tillgångar från flera leverantörer och stå för processer och verktyg för att hantera de nationella nätplattformarna och operationella supportsystem. Affären innebär att runt 6,000 Sprintanställda kommer att börja som Ericssonanställda, på Ericsson Services i Kansas, under det tredje kvartalet i år. Läs: Ericssons pressrelease
Svenska media kommenterar: DN & Affärsvärlden

Detta kommer snart efter den nyligen tecknade affären i Kina där Ericsson har undertecknat ett ramavtal med kinesiska operatörer värt totalt 1,7 miljarder dollar, motsvarande cirka 13,6 miljarder kronor. På så sätt knyter storbolaget samman den ena ekonomiska världsmakten med den andra.
Om Kina affären:Veckans affärer, Affärsvärlden, Svenskan och IDG


Jag vill också passa på och påminna om att Eniro fortfarande är större än Hitta.se med dryga 5,3 miljoner besök på Eniro.se mot Hitta.se på nära på exakt 5,2 miljoner besök. (5 368 450 / 5 200 199). Jag undrar om det kommer ske något tronskifte eller om Eniro kommer lyckas med sin onlinesatsning. Det är ju ingen lätt utmaning de står inför att omvandla offline till online och samtidigt bibehålla lönsamhet, dock så är det en organisation med starkt sälj och de har lyckats förnya sin verksamhet förr.
KiA index

Åter till planekonomi? - Ruttet ekonomiskt system.

Frågan är om det inte är lite lustigt att läsa hur Geithner uttalar sig - eller skall känslan beskrivas som olustig?
I DN och VA läser vi:
"Den största risken just nu är enligt Geithner att det finansiella systemet inte vågar ta risker. Han räknar med att problemkrediter för 1 000 miljarder dollar måste lyftas bort från bankernas balansräkningar för att finansmarknaden ska börja fungera som den ska igen."
Det innebär alltså att det system som skapade finanskrisen med att låna ut riskvilligt kapital till icke kreditvärdiga husägare skall lösas från sina problem för att därmed uppmuntras att återgå till bredvilligt kreditgivande? Detta dessutom utan att det ens skapats en enda ny reglering för att undvika ett återupprepande av det som nyss hänt?
Finansieringen skall dessutom komma från de breda lagren av skattebetalare. Det är minst sagt olustigt att se att det evigt upprepade mantrat - vi måste få igång utlåningen - skall leda till ett plåstrande på ett ruttet ekonomiskt system istället för en rejäl uppryckning av detsamma. Med samma märkliga argumentation skulle de istället kunna försvarat planekonomin . Då hade de väl sagt att nu när 5-årsplanerna visat sig fungera dåligt så får folk jobba ännu hårdare och vi inför 10-årsplaner för att få allt bra igen. Även i DN så hittar vi idag nyheten att bostadsförsäljningen gått upp, lustigt sammanträffande? Som de säger: "Uppgången var den största som uppmätts sedan juli 2003." Nåja det gäller väl att rida på vågen då och hoppa av före nästa vågfall.

Utländska aktieägare tjänade 5-14% extra!

På ett par veckor har den svenska kronan stärkts betydligt. Fortsätter det fram till sommaren så kommer svenskarnas semesterresor bli betydligt trevligare då kronan räcker längre. Men det är inte bara vi som tjänar på det. Även aktieägare (alla investerare) från utlandet har på ett par veckor tjänat extra utöver börsens uppgång.
Om de investerade från dollar in i svenska aktier har de tjänat 14% på Svenska kronans förstärkning mot dollarn, vid motsvarande från Euro så har det bara gett 5% extra - detta bara på valutarörelserna sen 5:e mars. Vi kan nog räkna med att kronan framöver förstärks ytterligare mot Dollarn då Obamas ambitiösa ekonomiska stimulanspaket trots allt skall finansieras och det gängse sättet i väst varit att låta sedelpressarna gå varma. Nu när krisen även slagit till mot tigerekonomier och exportunder så köps det inte amerikanska värdepapper i samma utsträckning och då sjunker helt enkelt den amerikanska dollarn.
Källa: Affärsvärlden Citat:
"Utöver det tyngdes den svenska marknaden av att en dollar nu kostar nu 8:12 kronor och en euro 11:01 kronor vilket kan jämföras med att de så sent som den 5 mars kostade över 9:30 kronor respektive mer än 11:60 kronor."

Girigheten saknar självinsikt..

.. men har mer än ett ansikte!




Källor:DN - DN - DI - Affärsvärlden - Dagens Ps - VA

En film om finanskrisen

Jag hittade en riktigt bra film som på ett enkelt och snabbt sätt förklarar uppkomsten till finanskrisen. Den är på engelska och förklarar ur ett USA perspektiv men eftersom grunden till den finanskris som svepte över världen ligger där så är den ändå relevant och kan ge en del insikter om Sveriges finansväsende också. Filmen hittar du här!

När man ser förklaringen blir man lite undrande till om det verkligen är rätt väg att gå att hålla ett sådant system under armarna genom bankstöd och att köpa ut dåliga lån från de som nu sitter med Svartepetter. Tyvärr påverkar deras kris även den reella ekonomin dvs den som vanliga människor lever i, den som består av arbetet med att producera varor och tjänster till skillnad från den del av ekonomin som enbart tjänar pengar på att disponera pengar. Det gör att den vanliga ekonomin representerad av stater och regeringar trots allt känner sig tvingade att ingripa. Den konspiratoriskt lagde kunde ju även fundera på om det kanske är de som tjänar pengar på finanskarusellen och även äger dessa finanshus som skriker högst på statliga ingripanden? I alla fall så länge som det inte innebär ett ingripande i den privata äganderätten av dessa finanshus som behöver hjälp för att klara sig. Vi minns ju förra gången vi hade bank-kris hur SEB ville ha hjälp ända tills det blev kalrt att de inte kunde få gratis pengar utan att förlora sin insats (aktiekapitalet). Då blev det helt plötsligt möjligt att överleva utan statliga miljarder. Vi får väl se om det blir ett slut på penningtillförseln den här gången också? Just nu verkar det vara enbart Frankrike som faktiskt vill göra något åt orsaken och inte bara skyffla ut pengar. Se DN:Stimulanspaket
Dock är de inte helt ensamma i sin tveksamhet till utlägg då hela G20 är oenigt.

Välja pensionsförsäkring / pensionssparande

Att välja pensionsförsäkring är inte helt sällan förknippat med både våda och ångest. Det är många som lider av okunskap och som därför drar sig för att välja pensionsförvaltare. Det finns ju många olika valmöjligheter, bland annat kan man välja en pensionsförsäkring på sin bank i form av traditionell pensionssparande. Men det finns flera möjligheter att pensionsspara idag än någonsin förr. Vi fyller på listan med fondförsäkring där man väljer mellan olika fonder, de går även att byta. Yttermera så har vi IPS, individuellt pensionssparande, där man ännu friare kan välja sitt pensionsparande. Då skriver man ett avtal om sparformen med ett finansiellt institut, t.ex. din egna bank, Avanza eller något annan företag som av finansinspektionen beviljats möjligheten att bedriva pensionssparrörelse - ett pensionssparinstitut. En av de på senare tider mer populära formerna är i form av en kapitalförsäkring. I en kapitalförsäkring betalar du inte avkastningsskatt som på vanliga kapitalinkomster utan istället en schablonskatt.

Oavsett ditt val så är det ju din ålderdom du tänker på och hur den skall bli. Sen är det ju inte bara valet av pensionsform som påverkar vad du får ut som pension utan även din nuvarande inkomst och i dessa tider är det ju flera som påverkas negativt. Metall går ut med möjliga lönesänkningar för att rädda jobben idag men få tänker i krisen på att det även påverkar pensionen senare (statlig och avtalspension direkt - personliga avsättningar indirekt). Skall man vara helt säker på en bra pension så gäller det att börja redan vid utbildning och yrkesval då livsinkomsten är av stor vikt för pensionsutbetalnignarna i det nya pensionssystemet - ingenjör är tydligen ett bra val.
Men för de som idag är i arbetsför ålder så kommer det också att bli en växande börda om inte vi arbetar längre än idag då vi lever längre och därmed förväntar oss att få pension längre. Dessutom riskerar vi om konjunkturen nu vänder någon gång att gå in i en arbetskraftsbrist då pensionsavgångarna överstiger de som kommer in på arbetsmarknaden i antal. Dock så kanske vi åter kan får en rejäl arbetskraftsinvandring som kan förstärka den minskande arbetsföra delen av befolkningen. Oavsett yrke och oavsett inkomst så är det i vilket fall trots ångesten bättre att ta sig en titt innan pensionen slår till. Det går alltid att göra något och om det blir en mager höst så är det bättre att veta om det så man kna planera än att stoppa huvudet i sanden. Så besök ditt ppm, se över dina avtalspensionsval och överväg om du har möjlighet att sätta av en slant extra.

Eniro bäst i 7 veckor nu.

Läste precis på Avanza:s nyhetslistning att Eniro verkar vara orubbat ännu:
"STOCKHOLM (Direkt) Eniro ser ut att ha återtagit
initiativet i besökskampen mot Hitta.

Under vecka 8 hade Eniro.se besök av 2.754.288
miljoner, det var exakt 77.026 fler än Hitta.se. Det visar
färska siffror från KIA-index.

Det betyder att Eniro.se har varit större än den
värsta konkurrenten på den svenska online-marknaden under de
sju senaste veckorna.

I mitten av januari skrev Nyhetsbyrån Direkt om att
Hitta.se under vecka 52 och under vecka 1, det vill säga när
många var helglediga, för första gången på länge hade fler
besökare än Eniro. Nu ser pendeln alltså ut att ha svängt
tillbaka."
Det verkar som det är liv i den gamla damen ännu..

Hitta går bra - men levererar de?

Jörgen Löwenfeldt skriver i sin artikel att Hitta.se har gjort sitt bästa kvartal någonsin vilket ju onekligen är glädjande för Rui Brites de Sousa, Hitta.se:s VD.
Med en slimmad och effektiv söktjänst har de lyckats vända sina tre år av förlust till ett företag med vinst i alla fall de senaste kvartalen. Om den trenden kan fortsätta så kommer Hitta nog ha säker mark under fötterna även 2009 , vikande konjunktur till trots. I Jörgens artikel hittar vi också informationen om att Hitta anställt 60 personer och Rui Brites de Sousa säger att de anställt fältsäljare för att komma närmare kunden.
I en artikel som också kommer från IDG nätverket som är säger nästan samma sak , dvs positiv utveckling för Hitta.se ,men är skriven av Mattias Malmqvist hittar jag informationen att hitta anställt 40 personer också där säljare. Perioderna överlappar varandra men det är inget prat om något annat än säljare i någon av artiklarna. Kan det vara så att närheten till kunderna egentligen bara är mer säljande så är det ju lite tråkigt. Kundvård är inte bara att dra in avtalen utan även att ge support och utveckla tjänsten mm. Om inte sådant förstärks så kommer det in mycket avtal men det blir i högre grad flyktigt. Tyvärr kommer nog Hitta också få svårt att motivera företagen att spendera de summor de lägger för att synas på branschord mm. ännu så länge har jag inte sett någon statistik på kunders sida som motiverar det (kundens sida till skillnad från Hitta som visar annonserna men inte levererar besökare vidare till kund). Sökningar i all ära - men Hitta är ju nummer- och kartsök inte platsen man söker sin hantverkare på? Där står ju Eniro och framförallt Google så mycket starkare. Nåväl - Rui Brites de Sousa är ju inte tappad bakom en vagn och nu när han får in resurser så kan det nog ge en utveckling av mer än säljkåren förhoppningsvis - annars kommer nog verkligheten att hinna upp Hitta.se på ett obehagligt sätt. Det vore synd på en utmärkt nummerupplysningstjänst online.
Läs mer:
Om Hitta.se av Jörgen Löwenfeldt
>Om hitta.se av Mattias Malmqvist

Eniro överträffar förväntningarna

Det har spekulerats en del kring Eniro det senaste. Aktien har förlorat en mycket stor del av sitt värde, ca 80% på tolv månader, och Eniros höga skuldsättning samt deras förmodade snabba ras på offline-intäkter har hållits fram som skäl. Idag har dock Eniro varit en av de aktier som dragit upp börsen som helhet på plus för ovanlighetens skull. Eniro har genom att överträffa analytikernas förväntningar med många av sina bokslutsposter fått en kraftig uppgång. (DI om Eniros överträffande av förväntningar och åtgärder för framtidenAktien rusade upp med inte mindre än 16% under dagen och det är nog välförtjänt. Eniro har trots allt en god vinst och adresserar flera av sina problem. En besvikelse för de aktieägare som förväntat sig en utdelning, vilket varit något av Eniros signum de senaste åren, men för de som väljer att äga aktien i hopp om en stegrad kurs så är ingen aktieutdelning en bonus emedan det minskar Eniros skuldsättning och ger utrymme för en fortsatt satsning på tillväxtområdena online.
Troligen ligger Eniros framtid i just online verksamheten då den kära gamla telefonkatalogen används allt mindre - dock minskar intäkterna därifrån mindre än väntat. För framtida intäkter så är det Eniros olika webbtjänster som gäller: Supersök, Eniro Bildsök, Eniro Jobbsök och Eniro Gula Sidorna är ett par exempel där.

På online sidan så finns det givetvis starka konkurrenter varav Hitta.se nog får anses som huvudkonkurrent. Dock har Eniro under lång tid bevisat att de klarar av att göra vinst på sin verksamhet vilket Hitta.se inte har lika stor erfarenhet av.
Eniro ligger förövrigt även den här veckan en ordentlig bit före Hitta.se vad gäller unika besökare och sidvisningar på KIA index - men det har ju inte lika stort nyhetsvärde som att Hitta temporärt slog Eniro i juletid.
Läs mer på:
DN om börsen på plus
IDG - väljer att vinkla fram förlusten för helåret
SVD lyfter fram Eniros vinst fjärde kvartalet
Affärsvärlden om Eniro 6% över förväntningarna
Affärsvärlden om Eniros åtgärder för ökad vinst
till sist
Veckans affärer om att Eniro överträffar analytikernas spådomar

Även tjänstepensionen innehåller luft

När lågkonjunkturen blottlade pensionsöverenskommelsens otrevliga sida med potentiella pensionssänkningar så blev det ett väldigt ståhej. Det är dock så att så länge vi hade en uppgång i ekonomin så var det lätt att med överskotten skyla över det faktum att pensionerna kommer att sänkas om inget görs. Längre tid i livet för många pensionärer kontra färre i arbetsför ålder kommer slå hårt mot pensionssystemet framöver. Men eftersom vi länge har valt de politiker som lovar oss saker utan att egentligen ifrågasätta var pengarna kommer ifrån så får vi leva med att de politiker vi valt inte heller kan förväntas berätta sanningen för oss. Vi väljer ju bort sanningsägarna omedelbart. Nå - nu visar det sig även att de haussade tjänstepensionerna som skulle lyfta oss alla till en rik ålderdom också bygger på lösan sand och inte alls står pall vid en nedgång i ekonomin.
Läs mer här:
Sydsvenskan
Svenska Dagbladet
HD