Ränteavdragen i Sverige kostar miljarder

Ränteavdrag är en kostsam del av den svenska skattepolitiken och påverkar både privatpersoner och statens ekonomi. Det kan diskuteras hur vettigt det är att staten sponsrar en förtida konsumtion och därmed driver upp densamma. Samtidigt sätts låntagarna i skuld vilket binder upp deras framtida konsumtionsutrymme. Till sist är det en banksektor som indirekt gynnas då de tack vare de expanderande lånen hos privatpersoner hanterar ett betydande räntenetto. Som vi de senaste åren noterat är det en tämligen lukrativ hantering. Är det möjligen dags för en avveckling av denna onödiga statliga utgift till förmån för en välbehövlig satsning på välfärdssektorn?

Nedan följer en tabell som visar ränteavdragets kostnad per de senaste 4 åren :

År Ränteavdragets Kostnad (miljoner SEK) % av Statsbudgeten

2020 45 000 1,2 %

2021 48 500 1,3 %

2022 51 200 1,4 %

2023 54 000 1,5 %

Som vi kan se har ränteavdragen utgjort en betydande del av statens utgifter under dessa år. Det kan låta lite med någon procent men om vi sätter det i jämförelse med kommun och landstings förfrågan om 20 miljarder och de 6 miljarder de nyss lovats så kan var och en se att det skulle innebära ett betydande tillskott. Vi kanske då skulle slippa de eviga nedskärningarna och återfå den välfärd vi en gång hade innan de årliga nerdragningarna påbörjades? Till sist för den som uppbär dessa bidrag till lånebördan: OM vi tar bort ränteavdragen minskar inflationstrycket och därmed kan Riksbanken sänka räntan motsvarande det bidrag som nu utbetalas, dvs som privatperson skulle det bli en marginell förändring. Den stora förloraren på sikt är banksektorn som inte längre skulle kunna vidmakthålla samma räntenetto. Men med tanke på de vinster i form av bättre välfärd som kommer alla till del och de jobb som där kunde skapas eller bevaras tycker jag det är en enkel slutsats som vår politikerkår borde anamma i det snaraste.

Vad är ränteavdrag?

Ränteavdrag är en möjlighet för privatpersoner att dra av en del av sina räntekostnader från sin inkomstdeklaration. Detta gäller för olika typer av lån, inklusive bolån, privatlån och snabblån. Avdragets storlek:

Enligt gällande skatteregler kan du göra ränteavdrag med 30 procent av beloppet på räntekostnader upp till 100 000 kronor under ett inkomstår. Om dina räntekostnader är högre än 100 000 kronor, minskas ränteavdraget till 21 procent på den del som överstiger detta belopp. 

Lite privatekonomiska funderingar

Länge sedan sist men nu en högst privatekonomisk analys. Såsom husägare har jag konstaterat att bankerna har gjort husägarna en otjänst de senaste decennierna efter låneavregleringen 1985. Bankerna kan ju som bekant "skapa" pengar genom att låna ut dem (de skapar då en skuld till banken (= tillgång) och delar ut helt enkelt ut pengarna till låntagaren. De behöver alltså inte som du och jag först skaffa pengarna för att sen kunna låna ut dem. Det kombinerat med att de tjänar pengar på att låna ut pengar gör att bankerna har allt att vinna på en ökad utlåning.
Nå, vad kan då bankerna låna ut till? Givetvis privatkonsumtion - konsumera nu och betala sen (+ränta..) men det är trots allt inte så mycket pengar. Sen kan de låna ut till företag som behöver investera. Men den stora högen lån vi har i Sverige ligger i huslån. Hur kommer det sig då att priserna gått upp så mycket? Jo det är enkelt att förstå - om du och jag båda vill ha ett hus och vi vardera har en banktjänsteman som säger: "du får låna en miljon" så kan vi båda bjuda det vi har + en miljon. Hade banken inte lånat ut hade inte priset på huset trissats upp lika högt. Kombinera denna funktion med att bankerna släpper på amorteringskraven vilket skiljer oss från de flesta länder i Europa, normalt betalar man av sina skulder..

"Över hälften av storbankernas lån är i dag amorteringsfria. Enligt SCB betalar i genomsnitt en bostadsrättslåntagare 0,85 procent av lånet per år. För villaägarna ligger det på 1,4 procent. Det betyder att det tar 125 år för en bostadsrättsinnehavare att betala av sitt lån."

Det betyder alltså att du som skall betala bara behöver betala räntan inte amorteringen (vilken ju banken så länge du snällt betalar räntan och löser lånet när du flyttar inte har något emot då det innebär att lånebeloppet och därmed räntan inte minskar..). Sen då till hur folk resonerar idag. Husköpare Anadersson - Hmm vill ha det där huset o nu när jag slipper betala 5000:- i amortering så har jag ju 5000 till jag kan betala i ränta vilket gör att jag kan ta en miljon till i lån och därmed bjuda över den andre som också vill ha huset.. Låneexpansion..

Huspriser vs konsumentpriser - Tack bankerna för det!

Vi kan väl i förbigående nämna att även staten gjort sitt till genom att sänka skatten för de värdeuppblåsta villorna (de billiga husen slår inte i taket..) och dessutom konsekvent betalat minst 30% av lånen till banken genom ränteavdraget. Fundera på om du som maxad låntagare verkligen hade lånat lika mycket om din räntekostnad per månad varit 43% högre vilket varit effekten om inte staten sponsrat din lånekonsumtion med ränteavdraget. Jaså inte det? :)

Nog om bankerna, det finns ju andra kostnader med. Uppvärmningen med monopoliserad fjärrvärme? Elleveranser med monopoliserad nätleverantör? Även här finns det tråkigheter som ju antyds genom att man vet att monopol tenderar att inom privat verksamhet leda till överprissättning. Men vad - privat? Ja, för inom offentligt drivna monopol så finns det nämligen möjligheten att göra något åt det och de granskas dessutom flitigt av journalister genom att de omfattas av offentlighetsprincipen. Det innebär inte att det inte finns fel där men som sagt, de går att lösa genom demokratisk påverkan. Försök samma sak med din nätleverantör om det är en privat firma om du vill och se hur mycket de bryr sig om att de förlorar din röst..
 Men i vilket fall, blomsterlökarna jag tryckte ner i höstas kunde jag välja vart jag köpte dem och de var trots gammal historia med tulpaner riktigt billiga. Fönstren jag köpte var också bra, visserligen inte billigast i världen (kinesisk pvc slår väl allt) men där kunde jag i iallafall få en jäkligt bra service i samband med mitt köp och fönsterval - Tack Bygglagret ni är bäst!. Dessutom gillade jag att gräsmattan, alldeles gratis förutom svett blod och tårar, blivit mossriven och faktiskt ser ofantligt mycket bättre ut än den misär den gav sken av vid förra årets början. Lånefest i Sverige Mer på SCB

Åter till planekonomi? - Ruttet ekonomiskt system.

Frågan är om det inte är lite lustigt att läsa hur Geithner uttalar sig - eller skall känslan beskrivas som olustig?
I DN och VA läser vi:
"Den största risken just nu är enligt Geithner att det finansiella systemet inte vågar ta risker. Han räknar med att problemkrediter för 1 000 miljarder dollar måste lyftas bort från bankernas balansräkningar för att finansmarknaden ska börja fungera som den ska igen."
Det innebär alltså att det system som skapade finanskrisen med att låna ut riskvilligt kapital till icke kreditvärdiga husägare skall lösas från sina problem för att därmed uppmuntras att återgå till bredvilligt kreditgivande? Detta dessutom utan att det ens skapats en enda ny reglering för att undvika ett återupprepande av det som nyss hänt?
Finansieringen skall dessutom komma från de breda lagren av skattebetalare. Det är minst sagt olustigt att se att det evigt upprepade mantrat - vi måste få igång utlåningen - skall leda till ett plåstrande på ett ruttet ekonomiskt system istället för en rejäl uppryckning av detsamma. Med samma märkliga argumentation skulle de istället kunna försvarat planekonomin . Då hade de väl sagt att nu när 5-årsplanerna visat sig fungera dåligt så får folk jobba ännu hårdare och vi inför 10-årsplaner för att få allt bra igen. Även i DN så hittar vi idag nyheten att bostadsförsäljningen gått upp, lustigt sammanträffande? Som de säger: "Uppgången var den största som uppmätts sedan juli 2003." Nåja det gäller väl att rida på vågen då och hoppa av före nästa vågfall.